Hej !
Påsken närmar sig och det blir ett längre uppehåll på börsen. Apropå börs och ekonomi så finns det många uttryck som ekonomer, börshandlare och fondförvaltare slänger sig med. Jag ska i denna blogg försöka reda ut några av dem och förklara till enkel svenska.
Indexfond = Passivt förvaltad fond som följer ett index, t.ex. Sverige. Låg avgift är ett kännetecken och blir mer och mer populära.
Aktivt förvaltad fond = Motsatsen till indexfond och har alltså fondförvaltare som sköter fonden istället för en dator som sköter en indexfond. Dessa skall analysera bolagen och välja ut aktier ur index och vill ju ha lön för detta så dessa fonder har en dyrare förvaltningsavgift. Finns duktiga förvaltare men svårt över tid att slå marknaden (index). De försöker alltså slå index och ibland lyckas de och ibland inte.
Volatilitet = Detta förklarar hur mycket en aktie svänger upp och ner. En hög volatilitet betyder att en aktie/fond har en hög risk och kan gå upp mycket men då även tappa mycket i avkastning.
Bull = Ett engelskt uttryck för att en marknad ska gå upp.
Bear = Detta är då motsatsen till bull. En bear marknad betyder att börserna går ner och att man är negativ till börsen.
Duvaktig = Detta ord ser och hör man ofta i samband med Riksbankens räntemöten. Det betyder att man vill vara snäll mot marknaden och ha låga räntor eller sänka dem ytterligare. Det ger oftast eld till börsen och lägre boräntor och är således en stimulativ åtgärd.
Hökaktig = Här är man mer aggressiv och vill höja räntan för att kyla ner marknaden eller för att man tycker att ekonomin har fått fart och är mer stabil. Detta ger högre räntor och en sur börs oftast även om det indikerar att ekonomin ser bra ut och kan fungera mer självständigt utan åtgärder. Eftersom räntor stiger och ger en högre ränta så blir det mer attraktivt att placera i och då brukar det flyttas kapital ditt från aktiemarknaden som då sjunker.
Kreditförlust = När banken har lånat ut kapital till exempelvis ett företag som sedan inte kan betala tillbaka det om det skulle gå i konkurs. Då blir det en kreditförlust för banken.
ISK = Investeringssparkonto som är en relativt ny sparform som är enkelt för privata personer där man slipper krångel med K4 blanketten i deklarationen. Aktieutdelning är skattefri och du betalar en årlig schablonskatt istället för de 30% i reavinstskatt som det är i beskattning annars i en vanlig värdepappersdepå. Denna skatt är fördelaktig nu när det är så låg räntemiljö eftersom denna schablonskatt baseras på statslåneräntan och den är, precis som alla andra räntor, historiskt väldigt låg.
Allmän pension = Det är den del av sin pension som kommer från staten och som baseras på din lön och hur många år du arbetat. Det är det ”orangea kuvertet” som kommer en gång per år och där både Inkomstpensionen samt PPM ingår. PPM är den del där du själv kan välja 5 fonder bland ca 800 st.
Rebalansering = Detta är en väldigt viktig del i kapitalförvaltning hävdar jag men som många missar. Har återgår du till din ursprungliga risknivå i din portfölj med fonder. Om du t.ex. har 50% fonder med hög risk och 50% via fonder med låg risk och börsen går bra under ett år så kommer de fonder med hög risk gå bättre och då kommer även risken i din portfölj öka och då bör man göra en rebalansering för att återgå till din ursprungliga önskade risk på 50/50. PÅ så sätt värdesäkrar du ditt kapital som ökat i värde så smällen inte blir lika kännbar den dagen börsen går ner.
Beta = En betafond är en indexfond och följer marknaden (index). Så vill man ha en portfölj med beta 1 så placerar man allt i en indexfond.
Alfa = Till skillnad mot beta så betyder alfa att man som förvaltare försöker slå beta med att plocka ut aktier som skall generera en meravkastning än index.
Brytpunkt för statlig skatt = År 2016 är denna brytpunkt 37 000 kr. Så tjänar du 38 000 kr så betalar du alltså ca 52% (kommunal skatt 32% och statlig skatt 20%) i skatt på den tusenlappen som ligger över 37 000 kr. Under 37 000 kr/mån i lön betalar du enbart kommunal skatt.
Diversifiering = Detta är ett ord som betyder att sprida sina risker. Om du har enbart en Sverigefond så har du hög risk då det är en aktiefond samt enbart mot en marknad. Om du väljer t.ex. ytterligare aktiefonder i USA, Europa, Asien och andra tillväxtländer så sprider du din risk, diversifierar, även om de andra fonderna i sig har liknande hög risk. Skall du diversifiera än mer så väljer du t.ex. 50% i dessa fonder och sedan väljer räntefonder för de andra 50% och på så sätt minskar din risk och det blir en bättre diversifiering/spridning som på sikt förhoppningsvis ger en bättre och stabilare avkastning.
Räntefonder = Detta är motsatsen till aktiefonder kan man säga då dessa har en låg risk och en låg förväntad avkastning. Här kan det finnas långa och korta räntor. Korta är penningmarknadsfonder som har den lägsta risken och som följer Riksbankens ränta mest och ger över tid den lägsta förväntade avkastningen av räntefonder, liknar en bankbok. Långa räntor kan vara en Realräntefond eller företagsobligationer som då ges ut av förtag istället för stater och har på så sätt även lite högre risk och högre förväntad avkastning. Korta räntor justeras oftast var 3:e månad, mer rörliga och flexibla, medan en lång räntefond kan ha en löptid på uppemot 10 år. Här får man välja vilken man vill ha beroende på risk, tro om räntemarknaden och placeringshorisont på sitt sparande.
Hoppas ni blev lite klokare.
Glad Påsk !
Simma lugnt !
Jonas