Brexit – vad är det ?
Det pratas mycket om Brexit just nu. Och det med all rätt – omröstningen rycker allt närmare och ett brittiskt utträde ur EU skulle vara en enorm händelse. I nuläget är opinionsläget mycket jämnt. Enligt den senaste undersökningen som Financial Times sammanställer leder ”stanna kvar-sidan” med ett par procentenheter. Men andelen osäkra väljare är stor. Valets utgång hänger därmed på vad dessa väljare bestämmer sig för till slut. Och osäkra väljare tenderar att vara osäkra in i det sista, vilket öppnar upp för en rysare.
De flesta bedömare är eniga om att ett brittiskt utträde ur EU skulle medföra betydande ekonomiska följder. IMF (Internationella valutafonden) har till exempel varnat för ”allvarlig regional och global skada” av effekterna ett brittiskt utträde skulle ha, framför allt på handelsförbindelser. På hemmaplan har den brittiske premiärministern David Cameron tagit kampanjen ett steg längre och varnat för att freden i Europa skulle äventyras av ett utträde.
Än så länge har de finansiella marknaderna tagit den stundande omröstningen med ro med undantag för det brittiska pundet som har försvagats påtagligt (även om en viss återhämtning har skett på senare tid). Men ett skifte i opinionen där ”lämna-sidan” går fram skulle med stor sannolikhet följas av ökad osäkerhet på börser och andra marknader.
Den kanske enskilt största risken är om ett brittiskt utträde ur EU skulle utlösa en dominoeffekt där andra länder hakar på det brittiska exemplet. Detta är en risk att beakta oavsett om man är för eller emot EU-medlemskap. En utveckling där ett Brexit följs av Frexit, Italexit och Swexit skulle onekligen utmana själva fundamentet i det europeiska samarbetet med följder som är svåra att överblicka. I ett dystert scenario riskerar därmed Brexit att bli startskottet för en utdragen period med förhöjd ekonomisk och politisk osäkerhet. Ett sådant scenario skulle bli särskilt besvärligt i nuvarande utgångsläge där den penningpolitiska arsenalen börjar bli allt mer uttömd eftersom möjligheten att motverka ekonomisk försvagning med penningpolitiska stimulanser får betraktas som låg.
Ur ett sparperspektiv är alltså Brexit-omröstningen definitivt en politisk risk att förhålla sig till i år. Under åren efter finanskrisen har dock politiska risker och utmaningar duggat tätt. Och erfarenheten visar att dess påverkan på ett balanserat sparande tenderar att vara kortvariga. För den som har haft god riskspridning i portföljen har Greklandskris, sänkt amerikanskt kreditbetyg och andra oroshärdar varit övergående. Riskspridning är ett sätt att, så gott det går, tackla osäkerhet vilken ju är det värsta börsen vet. En del är redan inprisat i pundet och på världens börser men riskerna ska trots det inte underskattas. Skulle det inte bli en Brexit kan ju ett lättnadsrally bildas så det är väldigt svårt att veta om man ska ligga kvar med placeringar i Europa eller om man ska gå ur och avvakta, men man ska i alla fall vara medveten om risker samt möjlighter.
Hur det blir med Brexit får vi svar på den 23 juni.
Simma lugnt och ha en skön helg !
Jonas Gustafsson